Då var vi hemma igen efter Landslagslägret i Vårgårda på Tånga Heds evenemangcenter. Fantastisk anläggning, små men fräscha rum, god mat och en galet bra träningshall. I sin helhet toppen, toppen , toppen.

Vi möttes i fredags eftremiddag och fick lite info, samkväm och mingel.
Vi planerade lördagens träning i våra grupper. En av uppgifterna var förutbestämda.
Vi skulle göra en kedja med tre moment och köra kedjan tre gånger i sträck.
Därefter skulle vi utvärdera hur kedjan eventuellt förändrades gång 1, 2 eller 3.
Varför den förändrades och om vi märkte någon skillnad på momenten om vi modellerade med transporterna.

På lördag förmiddag körde vi kedjeträningen i våra grupper. Jag hamnade med Maria Brandel och Lena Löfroth.
Chips och min kedja inehöll fjärr-fritt följ-inkallning.
För oss är det två svåra, fjärr-inkallning, och ett lätt moment.
Tyvärr blev inte utvärderingen, i just dessa moment, helt lätt då han lät sig störas ut av en annan grupp som körde apportering. Han låste sig totalt, jag kunde inte bryta honom och han tappade både helhet och detaljer. Jaja, jag fick ju med mig dem kvittona i alla fall.
På eftermiddagen fick vi köra fritt.
Jag körde lite blandat. Men den röda tråden under hela dagen var ”het som en agaspis”. Det blev tjuvstarter och tasstram om vart annat.
Som jag brukar säga så är det ouppvärmda hundar, och i situationer som får hunden eller ekipaget ur balans av någon anledning, som svagheterna visar sig. Med det sagt så har jag ganska klart för mig vad vi behöver träna på. Stadga-fokus, stadga-fokus.
Lördagen avslutades med gemensam middag och mingel som för mig avslutades ganska tidigt. Trött efter dagen och sugen på söndagens träning.

Idag, söndag, delades vi in i två grupper. Landslaget för sig och vi andra i en egen grupp. I min grupp var det Marika, Ditte, Lena B och Lillemor.
Jag upplevde det som att vi alla tränade på ganska olika sätt, såklart med samma stävan. Det är supernyttigt att få andras ögon på sig och allra helst av så erfarna förare. Samtidigt är det ganska svårt att på kort tid uppfatta vad någon annan vill och behöver hjäp med. Men jag tyckte det var en intressant blandning och givande reflektioner.
Idag ville jag testa av fria följet igen och se om det var apporterinsströrningen som ställde till det igår eller om det var brist på uthållighet.
Jag fick köra ett ganska långt fritt följ, som det fanns en hel del att anmärka på ;), men uthålligheten var där inget fel på. Mest fel på mig, konstigt nog 😉
Skönt med kvitto på det.
Sen körde vi störningsträning med apporter och där hittade jag hur jag ska träna vidare på det. Så bra träning idag också.
Vi har dessutom hunnit med en hel del träning på gruppmomenten vilket jag tycker är super eftersom jag sällan får till bra träning på det.

Har även hunnit med att träna Chelsea lite.
Kan bara säga tt hon verkligen har överraskat mig positivt denna helgen.
Hon har legat i bur i hallen under hela träningspassen och klarat det med bravur. Iget gnäll eller krafs eller någon som helst bevis på missnöje.
Några få korta träningstillfälle blev det där hon visade prov på en otrolig träningsambition. Motiverad, taggad och faktiskt över förväntan fokuserad. Härligt!!

Så jag sammanfattar helgen efter mitt första, och förhoppningsvis inte sista, landslagsläger som otroligt givande. Jag känner mig väldigt stolt och glad att vi tagit oss hit och nu fortsätter vår resa mot nästa mål.

Tack till alla inblandade i helgens läger. Kul med nya bekantskaper och kul att träffa alla engagerade åhörare.
Slutligen LYCKA TILL alla som ska till NM om mindre än två veckor. Heja heja!!!