• About

Heidis Hundideologi

~ The Sky is the Limit

Heidis Hundideologi

Etikettarkiv: Äntligen

YES!!!

01 söndag Maj 2016

Posted by Heidis Hundideologi in Chelsea, Min hundträning

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Äntligen, Dirigering apportering, elit lydnad, Fjärrdirigering, heidishundideologi.com, Helsingborg BK, Helsingborgs Brukshundklubb, hundträning, Lycka, Lydnad, Lydnadstävling

13101077_1130439587006502_653908131_n

Många tror mig inte när jag säger att mitt arbete med Chelsea ger mig både gråa hår och krokodiltårar. Vår träning är verkligen utmanande på många sätt.
Jag får höra att det ser så lätt ut, det är så bra och jag är bara kräsen och kravfylld. Det är inte hela sanningen. Hennes kvalitéer är beundransvärda och därmed kommer frustrationen i att bristerna inte bara försämrar utan till och med fullständigt kan slå ut oss. Detta har hänt, både på tävling och träning. Många gånger har jag varit på väg att ge upp och/eller byta inriktning, men ”problemet” är att jag är ingen människa som ger upp och jag älskar lydnad.
Dessutom älskar jag denna lilla hunden, trots allt.
Så till slut när man får lite ”lön för mödan” för allt jobb och all tid man lägger ner så är en dag som idag guld värd. Idag går vi in och jobbar ihop, energin räcker hela vägen och hon sätter alla momenten. Våra svagheter, apporterings dirigering och fjärr, betalar sig fint både poängmässigt och i mattehjärtat.
Väldigt svårt att förklara glädjen i detta, poängen är en sak men jag är mest glad för att helheten visade sig hålla. Vi har massor kvar att jobba på men idag fick jag en glimt av att det faktiskt kan gå, hela vägen.
Idag blev det 299,5 p som räckte till en andraplacering.

13151536_10207410991445422_2672717395588631038_n

 

2014 var fantastiskt!!!

02 fredag Jan 2015

Posted by Heidis Hundideologi in Min hundträning

≈ 1 kommentar

Etiketter

Äntligen, elit lydnad, Foto, Funderingar, heidishundideologi.com, hundträning, Kärlek, Lycka, Lydnad, Lydnads VM 2014, Lydnadslandslaget, mentalträning, Tillbakablickar

Efter att ha kommit hem från Thailand från en två veckors semester så sitter jag här nu med jetlag kl 05.00. Då kan man ju lika gärna blogga eller hur? 😉
Träningsvila och allmän vila har gett tid för reflextion så här kommer min sammanfattning av året som gått med mina underbara hundar.

Det har varit ett år med mycket upp och ner, både privat och i hunderiet, men när man har fått lite distans till det hela så inser man att det positiva verkligen har övervägt, i alla fall i hundsammanhang.

Året började med landslagsläger och ett mål på att ta en plats i laget. Lägret, som var mitt andra, gav mig mer kött på benen och en annan insikt.
Insikt är bra för att göra målen mer skarpa i kanterna.
Efter en rankingtävling i Malmö, med fantastiskt vi-känsla, där vi knep vinsten så kände jag att vi var på G.
Efter rankingtävlingen i Forserum, där det gick åt pipan, var jag inte lika mycket på G.
Men det räckte och vi kom med i laget till VM i Helsingfors. Först som reserv men efter tråkigt bortfall så fick vi en ordinarie plats i laget.
En hissnande känsla!
VM slutade för oss med en 25 plats i kvalet och som totalt tredje bästa svensk.
Något att vara stolt över tycker jag efter sitt första stora mästerskap.

Med allt detta att vara nära, att komma med och samtidigt tävla vidare fick jag en känsla i kroppen som närmast beskrivs som prestationskrav.
Kan inte riktigt sätta rätt ord på det men jag ville, i mitt huvud, bevisa att jag var värd platsen. Samma känsla som även infann sig i Forserum även omjag inte var uttagen då.
Det var också den känslan som delvis pajade vårt SM.
Detta fick mig att ta tag i en ny del av att prestera på topp. Det mentala.
Tidigare har jag tyckt att det har varit en av mina styrkor men jag hade uppenbarligen lättare att ta mig till toppen än att klara av att vara där.
Ännu en lärorik resa.
Men som vi alla vet, att ju mer vi kan och desto mer insikt man får desto mer vet vi att vi inte kan. När man inser det är det lätt att man gör saker svårare än det behöver vara. Stora delar av vårt tävlingsår har handlat om just detta. Hitta säkerhet i det vi kan och det vi gör och göra som vi brukar för då är vi som bäst.

Efter en halvt misslyckad dubbel rankingtävling i Kungsör missade vi chansen på NM i Stockholm.
Jag var förberedd på det och kände mig aldrig särskilt besviken. Jag sticker inte under stol med att det hade varit superroligt att vara med men man måste vara realistisk.

Resultatmässigt har året bjudit Chip och mig på:
Landslagsplats.
Bästa lydnadsekipage i Hbg BK (inte korad än, men ser bra ut 😉
Vinnare i Distriktsmästerskapet i Skåne.
Årets lydnadshund 2014.
image

Chelsea har fått lite mer fokus i slutet av året och det har gett resultat. Vi har blivit uppflyttade till lydn.kl 3 och planerar en start där i vår.

Vi har bearbetat våra svagheter och ska fortsätta med detta på vår resa framåt, uppåt.
Jag har mina mål i knivskarpt sikte inför 2015. Jag själv är min värsta motståndare för att inte lyckas och det ska mitt starka jag se till att besegra.

Tack alla som har bidragit till detta fantastiska år.
Varje år säger jag att detta blir svårt att toppa och att vi gör det igen och igen känns fantastiskt.
Vilket år 2014 har varit!!! Wow!!!
image

Nu sätter vi punkt för tävlingsåret 2014

13 lördag Dec 2014

Posted by Heidis Hundideologi in Min hundträning

≈ 4 kommentarer

Etiketter

Äntligen, Dirigering apportering, elit lydnad, Höganäs BK, heidishundideologi.com, hundträning, Kärlek, Lycka, Lydnad, Lydnadstävling, Vittringsapportering

Sista tävlingen för i år är avklarad.
Jag tänkte att nu när jag nu inte fick möjligheten att vara med och kämpa på NM så ska man ju inte sura för det utan man kan ju tävla ändå 😉
Det blev en runda till Höganäs BK istället, second best liksom 😉

Jag hade lust att testa momenten som jag haft på ”kampanj” i skapt läge.
Med de momenten är jag nöjd. Det finns mer att förbättra men det känns ändå som att jag är på rätt spår. Det var ett bra kvitto.
I sin helhet var tävlingen en mycket bra träning. Det är oerhört nyttigt att träna på t.ex tävlingsledare som inte gör som man är van vid. Det blir bra träning både för hunden och en själv. På den fronten klarade vi oss ganska bra idag tycker jag.

De flesta momenten betalade sig bra idag vilket gjorde att vi fick ihop 303p och det räckte idag till klassvinst. Ett riktigt bra sätt att avsluta 2014´s tävlingssäsong.
Att blicka tillbaka får mig att inse att det varit både upp- och nergångar detta året.
Väldigt mycket ha hänt framförallt med mig som tävlingsförare. Jag har jobbat med och mot press och prestationsångest. Jag har jobbat mig igenom det och tycker mig ha hittat en fin balans i det hela.
Vi har haft mestadels ett fantastiskt år på tävlingsbanorna och inte att förglömma VM. Vilken resa, vilken upplevelse.

Nu kommer mina hundar att få vila några veckor. Jag drar till varmare breddgrader och laddar med energi. Nästa år kommer förhoppningsvis bli ännu mer fantastiskt, det är målet.
En fullständig summering av 2014 kommer i januari, då vet vi mer 😉

Med motgång följer medgång

05 fredag Dec 2014

Posted by Heidis Hundideologi in Min hundträning

≈ 1 kommentar

Etiketter

Apporterings dirigering, Äntligen, Dirigering apportering, elit lydnad, Fjärrdirigering, Foto, Funderingar, heidishundideologi.com, hundträning, Kärlek, Lycka, Lydnad, Stadga, Störningsträning, Vittringsapportering

Chip har hämtat sig fint från sin oförklarliga ”svacka”.
Jag är så tacksam att det inte var något allvarligare med honom än att det redde sig själv.
Så i veckan har vi tagit alla tillfälle som getts till träning. Nästa helg är det tävling och i veckan som kommer jobbar jag som en tok. Hinner förmodligen inte med någon träning där så det gäller att grunda nu.

Gårdagens och dagens träning har varit väldigt energigivande. Spralliga men ändå fokuserade hundar. Så som träningen är när den är som bäst.

Chip har fått köra mest helhet. I helheten felar han sällan.
Dock har vi tjärvat lite med dirigerings apporteringen. Efter att han har slagit i munnen några gången, var av ett riktigt ordentligt, så har han inte riktigt velat gripa.
Har klurat lite på det och testat olika saker, bl.a som jag skrev om sist, att han ska gripa från andra hållet. Också testat att jag ger honom ett nytt kommando precis när han ska gripa. Samt att jag står närmre apporten för att dämpa honom en uns.
Dessa sätt fungerar ju absolut, i stunden men inte i förlängningen.
Sanningen i det ligger förmodligen i att han har gjort på ett sätt i hela sitt liv och det har blivit en och annan apportering. Dessutom är han en väldigt klok hund som vill göra rätt och tar snabbt rättning. I detta momentet så blir det ju så att han vill göra så som han alltid har gjort för det har givit belöning men han har tagit rättning av att han har slagit i och det vill han inte göra om.
Naturligtvis går det att lära om, han är ju som sagt en klok hund som vill vara till lags, men bara för att det går betyder det inte att det är lätt.

Hur som helst blev jag igår lite otålig med hela tanken att lära om gripande bakifrån o.s.v. Jag kände att han behöver ett tydligare tecken på att han själv måste tänka om och tänka rätt. Han är ganska tålig med rättningar och eftersom att apporteringen är väldigt självbelönande för honom så vågade jag gå in och tydligt tal om för honom att vi rullar inte på apporten. Vi griper snabbt och nog om det.
Alltså blev det så att när han kom ut till apporten och slarvade med gripandet så sa jag LOSS. När han inte fick komma in med den så blev han märkbart besviken.
Tre gånger fick jag påminna honom att det var fel gripande, sen fungerade det.
Därefter kunde jag egentligen inte avgöra om det hade hjälpt. Det kunde lika gärna vara att det fungerade för att han fått tillfälle att göra om och om. Men av erfarenhet med honom så brukar det visa sig till nästa träning om det trillat ner en 10-öring.

Idag blev det då alltså upp till bevis om denna metoden fungerade.
Jag gjorde det extra svårt för honom och gjorde apporteringen medans han var pigg och på hugget. Mest sannolikt att han slarvar med gripandet när han kommer i 190.
Och YES!!! det funkade. Åtminstonde denna gången men det känns som att metoden var rätt. Han tvingas att själv lösa problemet, det är hans sätt.
Vi får fortsätta utvärderingen men idag väljer jag att vara glad och nöjd 🙂
red-475 mini cr2

En annan sak som vi fortsätter traggla på med är vittringen.
Men jag hyser gott hopp om den nu. Jag har tagit det tillbaka till ruta 1 och tagit små trygga steg framåt och om jag håller tummarna riktigt hårt så tror jag bannemej att det kommer att funka.
Glädjande nog känns Chelsea vittring stabil och fin så snart är det dags att för först gången låta någon annan lägga ut pinnarna.

I övrigt har Chelsea tagit ett par kliv framåt i träningen. Det tar sig närmare och närmare en fin helhet.
Med henne så är det fjärren som är en klurig nöt att knäcka men även den känns som att den tar sig. Jag har lagt in lite mer stadgeträning i skiftena. Få henne att tänka mer på vad hon egentligen gör och kanalisera på en sak.
Hennes störningskänslighet är det som ligger henne mest i fatet men vi jobbar på det.

Ibland när man känner att det står still i träningen och, det under vad som kan tyckas som en längre period, inte händer något så försöker jag tänka att det måste mogna hos hunden. Ganska ofta visar det sig att det är så. När ”spärren” släpper så tar träningen ett par kliv framåt.
Även vila brukar ha den effekten och eftersom jag åker på semster om mindre än två veckor så ligger det en härlig vila framför oss, både hundarna och mig.
Ska bli spännade och se vad som fallit på plats när vi kommer igång igen 😉

 

Ett dygn av oro är över

30 söndag Nov 2014

Posted by Heidis Hundideologi in Chip

≈ 5 kommentarer

Etiketter

Äntligen, Foto, Funderingar, heidishundideologi.com, Lycka, Orolig

Det senaste dygnet har inte varit riktigt kul här hemma.
När en av ens älsklingar inte mår bra då är man inte kaxig.

Igår var jag och tränade med hundarna på förmiddagen. Det blev en ganska kort träning med båda hundarna, men bra.
Efter träningen blev det en snabb runda hem innan jag skulle vidare och hålla kurs.
Så här långt var allting lugnt.

När jag kommer hem 5 timmar senare så säger Elias att något är konstigt med Chip. Det är något som inte stämmer.
Chip beter sig som om han bad om ursäkt för något. Han låg konstigt och på konstiga ställe. Han reagerade inte om vi gick ifrån honom, han som alltid är som en skugga runt en. Han hade svårt att ta sig upp i soffan och när han låg där skulle jag ta en filt som låg under honom. Jag fick dra med kraft för att få bort filten, Chip reagerade inte. När han rörde sig var det väldigt långsamt och med sänkt huvud. Ingen glädje alls, bara en bedjande blick.

Jag klämde, kände, tempade och kollade allt som jag kunde komma på.
Jag pratade med veterinären för att rådfråga. Jag var verkligen orolig.
Jag fick tipset att avvakta, ha koll på honom och tempa honom regelbundet för att kunna utesluta infektion.
Jag var uppe halva natten, och lite till, för att hålla koll. Tack och lov så blev det aldrig till feber men det var helller ingen förändring, varken på det ena eller andra hållet.

I morse när jag vaknade saknade jag hans annars så irriterande buffande och stimmande vid sängkanten.
Han låg och såg ängslig ut på golvet nedanför sängen. Jag försökte få honom att hoppa upp i sängen. Kanske dumt när han inte egentligen ville men jag ville se en reaktion. Jag ville hitta var han hade ont om han hade ont någonstans. Men han var bara motvillig, inga tecken alls på var det kunde göra ont.
Jag vet sedan innan att han är otroligt tålig och sällan klagar han men det är hemskt att se att något är fel och du har ingen aning om vad. Är det allvarligt eller kan jag slappna av och vänta ut?

Jag tog båda hundarna med mig till klubben.
Chelsea behövde tränas och jag vill se hur Chip agerade när han kom till sitt favvoställe. Äntligen visade han lite glädje. Svansen på vift och till och med lite skall.
Det blev ett par kortare koppelpromenader. Min tanke var att han kanske hade magont, trots att han hade skött magen och det såg bra ut, och kanske kunde lite promenad hjälpa.
Det jobbiga är att famla i mörker. Jag ser hellre att han hade ett sår så man visste.

Efter promenader och lite frisk luft tyckte jag att han var lite piggare.
Väl hemma tyckte jag att han vilade mer vilsamt och såg lite mer nöjd ut.
Elias skulle spela match så vi var tvugna att åka iväg några timmar. Inte jättekul när man är orolig men förbättringen gjorde att jag kände mig lite lugnare.

När vi kom hem möttes vi av en hund som vi kände igen. Lika glad och välkomnande som vi är vana vid.
Älskade Chip ❤
Vad som än varit fel så verkar det inte vara något som jag egentligen hade behövt oroa mig för, men hur ska man kunna veta.
Att man sen har målat upp en katastrofsituation är kanske för vissa underligt men  två eller fyrbenta älsklingar spelar ingen roll, oron är den samma.

Jag är så tacksam idag att detta dygn av oroligt ovetande är över och att det inte behövdes några drastiska åtgärder.
Kanske var det ”bara” magknip. You’ll never know.

097

En kick i rumpan

28 fredag Nov 2014

Posted by Heidis Hundideologi in Min hundträning

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Äntligen, Birgitte Brüel, Dirigering apportering, elit lydnad, Fjärrdirigering, Fritt följ, Funderingar, Gruppmoment, heidishundideologi.com, Hopp-apport, hundträning, Inkallning, Konskick, Läggande under gång, Lycka, Lydnad, möten, Stadga, Störningsträning, Vittringsapportering, Zätat

Idag blev det en fantastiskt härlig, men kall, träning med den om möjligt ännu mer härliga Birgitte Brüel.
Birgitte kom till Helsingborgs BK och vi tränade i hela FYRA timmar.
Inför stundande NM i Stockholm behövde hon träna igenom programmet och känna lite på det. Det var kul att få se hur det upplägget var, nu när man inte själv kom med 😉

Det var ganska länge sedan vi träffades och tränade och sist vi sågs var på VM i Helsingfors.
Förändringen som de hade åstadkommit var sannerligen kul att se.
Trots en som vanligt het Tiger så kunde man ändå skönja lite mer hjärna än innan. Men fortfarande aningens mer ben än hjärna. Och andra sidan så är det det som gör honom så härlig att se på.
Jag är dock inte avundsjuk. En väldigt svårtränad hund, men som sagt härlig 🙂

Fick också, för första gången, se nyförvärvet Barney. Vilken fin kille.
Det kommer att bli superbra när det blir färdigt.

Med Chip fick jag möjlighet att ta vittringen ytterligare ett steg mot färdigt moment.
Birgitte lade ut vittringspinnarna, som en lyd.kl3.
Vi hade ingen godisskål men ändå gick hanut där den brukar stå, kopplade på nosen och gjorde ett superfint sökande. Bra tempo ut och bra tempo in.
Jag är så nöjd med utvecklingen där. Nu gäller det bara att hålla sig till planen och inte stressa på framåt.
I övrigt petade vi lite på fria följet, zätat och dirigerings apporteringen.
Jag fick lite tips av Birgitte hur jag ska få Chip att gripa apporten från ”baksidan”.
Eftersom han har slagit i munnen i apporteringen så har han blivit alltför försiktig. Det resulterar i att han rullar iväg apporten om han kommer i för hög fart eller kommer fel på. Om jag kan lära om gripandet från andra hållet så tror jag att jag blir av med det. Vi får testa oss fram och vara envisa.

Chelsea fick en chans att charma Birgitte. Hon har ju en underbar attityd och en härlig utstrålning. Jag är så glad att jag har tagit det i hennes takt så att jag har kunnat behålla dessa positiva egenskaper.
Hon fick för första gången testa på zätat. Stadgan saknas ju deffinitivt men det känns som att även det kommer att bli riktigt bra.
Även med henne fick jag bolla lite idéer angående apporteringen. Här handlar det om att jag vill ha mer vilja att apportera, mer attityd.
Ja, vi ska nog få till det med.

Vi avslutade träningen med att testa på lita av de nya lydnadsmomenten som kommer att införas internationellt 2016, eller i alla fall så som vi tror att de kommer att se ut.
Det kommer att bli roligt med lite nya saker att träna på och efter idag så känns det inte helt omöjligt heller.

Jag sammanfattar dagens träning som helt fantastiskt kul. Jag behövde en verklig kick i rumpan och det fick jag idag. Tack Birgitte! Och stort lycka till både i helgen och på NM i Stockholm.
Hoppas vi gör om detta snart igen.

Dagens ”note to self”.
Bara för att du provat ett sätt, som inte funkat, tidigare så var inte rädd för att prova igen. Du ändras, hunden ändras, metoderna bör ändras.

Vittring, vittring och åter vittring

21 fredag Nov 2014

Posted by Heidis Hundideologi in Min hundträning

≈ 2 kommentarer

Etiketter

Äntligen, elit lydnad, Funderingar, heidishundideologi.com, hundträning, Jessica Svanljung, Landslagsläger, Lycka, Lydnad, Miljöträning, Vittringsapportering

Ett kort inlägg om vittring.
Den här eviga vittringen. Om jag någonsin blir klok på den så ska jag skriva en bok om det. Precis när jag tror jag har check på läget så drar någon undan mattan under fötterna på mig.

Chelsea har för det mesta gått framåt, sakta men säkert.
Îdag testade vi, med samma svårighetsgrad som innan, fast på ett nytt ställe.
Ganska tydligt att hon inte kopplade på samma lilla bit av hjärnan och nosen. I alla fall inte lika snabbt som hon brukar.
Hon gav intryck av att hon kopplade på nosen och sökte igenom som hon brukar. Men, icke. Hon slarvade tog fel och kom in. Fick prova en gång till men kom även denna gång in med fel pinne. Ajajaj… inte bra.
När jag analyserar i efterhand så tänker jag att hon kanske skulle vara lite mer trött innan jag utsatte henne för detta. Kanske…
Kanske hon också kommer att klara det bättre nästa gång när hon nu har fått testa av på ett nytt ställe. Så brukar jag tänka att ”ja det blev inte hundra denna gången men nästa gång har hunden detta med sig”.
På vår hemmaplan så har Chelsea kommit så långt att hon alldeles nyligen har klarat både pinnarna på rad och i cirkel. Jag lägger fortfarande ut pinnarna själv och vi står på ett avstånd av 5 m. Hon känns ganska säker på det hon gör men sinnesstämningen kan fortfarande ställa till det för henne. Men som sagt det tar sig.

Chip har fått backa bandet rejälj.
Nu är min plan att han ska få ett självförtroende i sitt nosarbete. Samtidigt tycker jag att han inte sätter tillräckligt högt värde på momentet.
När jag tidigare har försökt bygga upp hans självförtroende så har jag bekräftat honom i hans letande. Det har inte blivit bra. Resultatet blev att han väntade på min bekräftelse och när inte den kom sviktade istället självförtroendet. Farten och motivationen svajjade.
Efter landslagslägret fick jag lite idéer av Jessica Svanljung som jag nu har omvandlat till mina egna. Jag kommer att använda Jessicas idéer också, att varva med, men jag hittade inte riktigt rätta knycken i dem. Men och andra sidan hade inte mina idéer kläckts om det inte varit för Jessicas.
På lägret började vi bl.a med godis vid hans tassar men jag har flyttat ut godiset sidan om pinnarna. Jag vet att andra kör med detta också, så kanske inte min idé på det viset 😉
Nu står jag mellan honom och pinnarna och visar honom vägen.
Med detta har jag fått fart, motivation och säkerhet.
Tiden får utvisa om detta är hans metod. Jag håller yummarna 🙂

Man känner sig som en bov

30 torsdag Okt 2014

Posted by Heidis Hundideologi in Chip, Min hundträning

≈ 4 kommentarer

Etiketter

Äntligen, Foto, Funderingar, heidishundideologi.com, Kastrering, Kärlek, Lycka

En dag med vånda och mixed feelings.
Idag började vi dagen med att lämna Chip hos veterinären för kastrering.
Ett beslut som absolut inte varit lätt för mig att fatta. Skulle nog kunna säga att jag har funderat aningens länge och kanske borde fattat beslutet långt tidigare.
Men att blicka bakåt har aldrig hjälpt någon och att bllicka framåt har i detta fallet varit det som har sinkat mig i beslutet.
När man inte har medicinska skäl så känns beslutet mer otydligt.

Jag har naturligtvis varit orolig för själva operationen. En sövning är trots allt inte riskfritt. Sen har jag haft funderingar kring hur det kommer att påverka honom både i vardagen och i tränings-/tävlingssammanhang.
Fördelarna är bl.a att det blir lättare att hantera situationen kring Chelseas löp. Jag tror verkligen inte heller att han mår särskilt bra när hon löper, av vad han visat de gånger hon löpt hittills.
Hans problem med andra hanhundar och andra löptikar är saker som jag hoppas kan mildras. Troligtvis kommer det inte att försvinna helt men en aning bättre hade varit en bonus.

När jag hämtade honom i eftermiddags så fick jag reda på att allt hade gått bra.
Som bonus hade de tagit bort två vårtor som han hade, en i nacken och en på en tass. Klorna var också klippta vilket jag tror att Chip uppskattade mest eftersom han absolut inte gillar när jag klipper klorna, nu slipper han en omgång i alla fall.
Men som han mår ikväll så är det nog ett magert plåster på såret.

Man känner sig som en bov.
Vad har jag åsamkat min lille prins?
Jag hoppas vid min gud att detta visar sig vara ett bra beslut. Och att 10 dagar går fortare än fort.
Förhoppningsvis så känns det bättre redan i morgon.

En annan sida av dagen var att Chelsea fick vara utan Chip vilket hon ju inte är van vid. Något som hon uppenbart inte gillade. Hon har varit ängslig och låg.
Glädjen i henne när vi kom hem med Chip var obetalbar.
Hon som annars fullständigt överfaller oss när stiger innanför dörren ignorerade oss totalt och överöste Chip med välkomnande gester.
Mina goa hundar. Kan man annat än älska dem?!
image

Trött kille. Pausar från tratten och har fått låna en tröja av Elias så länge.

Att fatta rätt beslut

27 måndag Okt 2014

Posted by Heidis Hundideologi in Min hundträning

≈ Lämna en kommentar

Etiketter

Äntligen, elit lydnad, Funderingar, heidishundideologi.com, hundträning, Kastrering, Landslagsläger, Lydnadslandslaget, Stadga, Valpen

Sedan sist.
Jag har haft bra och mindre bra träningar. Det har svajjat lite.
Inte varit fullständigt kaos men svaj.

Jag tävlade med Chip förra helgen.
Jag var nyfiken på hur han skulle hantera ett skarpt läge med ganska mycket mindre träning än han är van vid, innan tävling.
Vi kan väl säga så här, han hanterade det med full gas.
I varje startposition så satt han som på en mastordont motorcykel och gav full gas.

Som ni själv förstår så uteblir de höga poängen på det sättet men jag måste säga att han hade såå kul.
Kan man annat än skratta åt honom? Söta lille vännen.
Ja, då vet vi det. Mer träning än så behövs definitivt.

Chelsea det lilla livet kan inte riktigt bestämma sig för om hon är valp eller vuxen.
Vissa dagar är hon briljant och andra dagar… mindre briljant.
Jag älskar den hunden för att hon ger mig utmaningar och gråa hår därtill.

Erkänner att min avsaknad på aktivitet här inne speglar min motivation för tillfället.
Denna helgen som gått har jag faktiskt haft träningsuppehåll. Väldigt ovanligt för mig på en helg men kanske just därför så välbehövligt.
Denna veckan har jag lite ledigt så då hinner vi ta igen lite.

I alla fall så kommer det att bli träning med Chelsea.
Chip ska efter väldigt långt övervägande kastreras på torsdag.
Jag har vacklat i denna frågan i säkert tre år, fram och tillbaka.
En del av problematiken ligger i att hitta rätt tillfälle som inte krockar med tävlingar och andra aktiviteter. En annan sida av det är hur det kommer att förändra/påverka honom.
Jag hoppas och tror att det bara kommer att innebära fördelar.

Tidsmässigt så tror jag inte att jag hittar ett bättre tillfälle.
Jag väntar in ett löp på Chelsea nu i november och min ständiga hundpassare, mamma, är bortrest.
Chip och jag är färdigkvalade för SM 2015. Vi blev inte uttagna till landslaget inför NM. Nästa rankingtävling är inte förräns i mars.
Det enda som ligger i närheten nu är landslagslägret om drygt två veckor men då tror jag nog att han är fit för fight igen.
Sanningen är väl den att det aldrig finns en helt hundra bra tajming. Men som sagt bättre än nu blir det nog inte.
Jag är väldigt nervös dock. Hoppas för mitt liv att jag fattat rätt beslut.

Wiihoo!!! Chip klar för SM 2015. Chelsea uppflyttad till lydn.kl 3 :)

07 söndag Sep 2014

Posted by Heidis Hundideologi in Min hundträning

≈ 6 kommentarer

Etiketter

Äntligen, elit lydnad, Film, Foto, heidishundideologi.com, hundträning, Kärlek, Kurs, Landskrona BK, Lycka, Lydnad, Lydnadstävling, SM 2015, The Sky is the Limit

Vilken fantastisk hundhelg det har varit!!!

Det hela började med tävling i Landskrona. Båda hundarna startade.
Egentligen gillar jag inte att starta båda hundarna på en dag men när det är så nära hemma så känner jag att vinsten är större än nackdelarna.
Dessutom hade Landskrona BK ordnat detväldigt bra så att det inte blev stressigt.

Chip var först ut. Hans klass startade kl 8.
6 starter och vi drog nr 5.
Chip gör en helt fantastisk runda. Några små missar fanns det ju såklart men i helhet alldeles fantastisk. Jag är så stolt och glad.
Det var flera som kom fram och berömde oss och det roligaste av allt var folk som inte sett oss på ett tag, som såg stora förändringar.
Det lönar sig tydligen att träna 😉
Vi fick ihop fina 310 p, klassvinst, och är därmed även klara för SM 2015: Fasiken vad gött!!:) 🙂

Häftigt!
image

Lilla Chelsea fick vänta till samling kl 12.
18 starter och vi drog nr 17.
Klockan hann bli över 14 innan det var vår tur. Hon hade dragit ur sig lite av lång väntan och dämpades ytterligare en aning av värmen.
I och med detta så tappade vi vissa fina detaljer som hon annars kan. Detta till trots kämpade hon väl, jag fick verkligen slita, och vi tog oss igenom med god marginal.
Vi slutade på 181,5 p. Det räckte för dagen med delad 2:a placering och uppflyttning till lydn.kl 3 såklart.
Måste säga att jag är oerhört stolt över henne. I ärlighetens namn har hon inte fått så mycket träning som hon förtjänat. Med de svårigheterna som hon också i vanliga fall besitter, störning på avstånd, värme och lång väntan, så måste jag säga att hon har en grym lägsta nivå.
3:an here we come 🙂

Tyvärr blev det ingen film på Chips runda men här kommer en på Chelseas.

image

image

Som perfekt avslutning på en perfekt helg så har jag haft The Sky is the Limit gänget på kurs. Verkligen härligt att se deras förändringar och förbättringar. Spännande att följa dessa flitiga ekipage.

← Äldre inlägg

Kategorier

  • BOKA MIG FÖR KURS (1)
  • Chelsea (57)
  • Chip (88)
  • Flitiga Tassar Hundhallen i Kvidinge (11)
  • Kurser (25)
  • Min hundträning (503)
  • Om mig (221)
  • Se min andra blogg (2)

Senaste inläggen

  • Tävlingslydnadskurs Kl 2 & 3
  • Säljer min träningsmatta
  • Kurs! Nya momenten 2017.
  • Ett spännande uppdrag
  • Alla beslut är inte enkla

Arkiv

  • december 2019 (1)
  • januari 2018 (1)
  • oktober 2016 (2)
  • juli 2016 (2)
  • maj 2016 (1)
  • mars 2016 (1)
  • februari 2016 (3)
  • december 2015 (1)
  • september 2015 (3)
  • juli 2015 (1)
  • april 2015 (3)
  • mars 2015 (6)
  • februari 2015 (2)
  • januari 2015 (4)
  • december 2014 (3)
  • november 2014 (6)
  • oktober 2014 (4)
  • september 2014 (3)
  • augusti 2014 (5)
  • juli 2014 (7)
  • juni 2014 (7)
  • maj 2014 (6)
  • april 2014 (5)
  • mars 2014 (7)
  • februari 2014 (12)
  • januari 2014 (7)
  • december 2013 (11)
  • november 2013 (9)
  • oktober 2013 (13)
  • september 2013 (18)
  • augusti 2013 (16)
  • juli 2013 (16)
  • juni 2013 (16)
  • maj 2013 (13)
  • april 2013 (16)
  • mars 2013 (19)
  • februari 2013 (21)
  • januari 2013 (21)
  • december 2012 (19)
  • november 2012 (28)
  • oktober 2012 (18)
  • september 2012 (20)
  • augusti 2012 (16)
  • juli 2012 (19)
  • juni 2012 (30)
  • maj 2012 (32)
  • april 2012 (9)
  • mars 2012 (29)
  • februari 2012 (45)
  • januari 2012 (40)
  • december 2011 (26)
  • november 2011 (32)
  • oktober 2011 (22)
  • september 2011 (23)
  • augusti 2011 (27)
  • juli 2011 (34)

Etiketter

Apportering Detaljträning Dirigering apportering Distriktsmästare i lydnad iSkåne elit lydnad elitlydnad Film Fjärrdirigering Flitiga Tassar Fokus Fontäner Foto Fritt följ Funderingar Glädje Gripande Gruppmoment heidishundideologi.com Helsingborg BK Helsingborgs Brukshundklubb High Working BC Chelsea Hopp-apport hoppet hund hundträning Ingångar Inkallning Inomhushallen Instruktörstimme Jessica Svanljung Kastrering konditionsträning konen Konskick Kontaktövningar Koordinationsträning Kurs Kärlek landslag Landslagsläger Landslagssamling Lillemor Edström Linförighet Lycka Lydnad Lydnadskurs Lydnadslandslaget Lydnadstävling Lydnads VM 2014 Läggande under gång Miljöträning Mål möten Rankingtävling Roadtrip Rutan simträning SM 2012 SM 2013 SM 2014 sofiero sommar Spår Stadga Ställande under gång Störningsträning Sättande under gång Talangtruppen The Sky is the Limit Vallning Valpen Vinter Vittringsapportering Zätat Äntligen

Blog Stats

  • 74 377 hits

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 650 andra följare

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Avbryt
Integritet och cookies: Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du deras användning.
Om du vill veta mer, inklusive hur du kontrollerar cookies, se: Cookie-policy