Etiketter

, , , , , , , , , , ,

Ja, här hemma så är inte hundlivet helt som det brukar.
Som bekant så kastrerade jag Chip i torsdags. Vitsen med det var ju bl.a att jag skulle hinna innan Chelsea började löpa nu i november. Jag brukar ha min snälla mamma till hjälp i de fallen men denna gången så åker hon på semester, med väldigt dålig tajming om ni frågar mig ;).
Men på tal om dålig tajming så bestämde sig Chelsea för att börja löpa tre veckor tidigare än jag hade tänkt. Närmare bestämt så började hon löpa samma dag som Chip kastrerades.
Fördelen med detta är att jag hinner få lite hjälp av mamma innan hon åker men jag är tveksam om jag kan ta med henne till landslagslägret. Ja hualigen, alltid är det något. Men allting löser sig.

Chip mår i alla fall bra efter kastreringen. Såret läker fint och han har inte varit påverkad det minsta. På lördag tar vi stygnen sen är det full fart igen.
Chelseas löp påverkar inte henne det minsta i träningen, i alla fall inte ännu. Bara att hålla tummarna att hon inte kommer på andra tankar där.
Just nu så går träningen både framåt och bakåt men det har varit en del guldkorn på sistone.
Jag testade av henne i en riktig utmaning i söndags. Kände mig modig och skulle kolla hur hon fixade rutan med störning. Tre andra ekipage tränade på banan. Ett bakom rutan, ett på vägen till rutan och ett bakom oss i utgångsläget. Jag har aldrig testat av henne i ett arbete, utifrån mig, med så mycket störning.
Men älskade lilla vännen överraskade mig med råge. Hon gjorde en minst lika fin ruta som hon gör utan störning.
Även vittringen tar sig framåt. Inget moment man stressar med precis men det följer min plan. Lycklig matte. Det tar sig 🙂

Jag har också hunnit med att ha kursavslutning för mitt härliga gäng i The Sky is the Limit. Vissa av dem har jag haft glädjen att följa i över ett år och andra är ganska nya men vilka framsteg och vilken inspiration det ger.
Önskar hela gänget fortsatt lycka till och hoppas vi ses mer än ibland.

Annonser