Etiketter

, , , , , , , , , , , ,

Så blev det snö igen. Just när man var så glad att gräset hade kommit fram.
Om man inte ska kalla det käppar i hjulet så kan man ju i alla fall kalla det broms i maskineriet. Ja, jag vet inte om det var en bra metafor men hur som helst så var inte detta väder vad man kan kalla hundträningsfrämjande.

I alla fal var jag ute en sväng i morse på klubben.
Egentligen var det inte så jobbigt att träna det blev bara jobbigt för att sinnesstämningen inte var på topp.
Lillfisen fick ut en sväng och rasta av sig i alla fall. Hon har ju svårt i vanliga fall att motstå allting som hon ser som störning och jag kan säga att det inte blir lättare med snö.
Snö är gott!
Trots det så fick vi till lite fina ställande under gång. Vi har precis börjat med detta så jag stannar än så länge hos henne. Jag lyckades en gång att ställa mig framför henne medans hon stod kvar.
Hon är så härlig för att hon fattar så snabbt vad det är jag vill och hon är duktig och väntar på sin belöning.
Några inkallningar och lite linförighet körde vi också men det blev lite si och så med koncentrationen både pga snön och för att det är lite för länge sedan hon fick göra något tankearbete.

Chip fick köra tävlingsmässigt idag. Fritt följ, inkallning, zäta och fjärr.
Fria följet var fint idag. Han hade någon vid sväng i helt om språng marsch men det rättade vi till direkt och sen blev det bra.
Jag tycker att inkallningarna börjar bli riktigt bra faktiskt. Det kommer aldrig att bli vårt wowmoment men jag känner mig nöjd med arbetet vi lagt ner. Idag avslutade vi med en rak inkallning för att stoppa hans tänka själv lite.
Fjärren försökte jag att klura till lite eftersom det på dom sista tävlingarna inte varit ”rätt” ordning på skiftena. Jag måste säga att han har bra ordförståelse så att om han bara har fokus så blir det inget problem.
Problemet är ju snarare fokuset.
I zätat fick jag äntligen fram samma problem som kommer på tävling, att han ligger för långt fram efter andra vinkeln. Detta rättade vi också till på en gång och sen körde vi zätat om och om igen för att få rätt position, känsla och motivation.
Kändes så bra att jag fick möjlighet att rätta honom i positionen, detta felet har tidigare bara visat sig på tävling.

Ja, avslutningsvis. Det finns hopp om mina hundar, om mig och om vädret.

Annonser