Då har vi varit ute på en snabbrunda.

Kan nog säga att jag känner mig betydligt tryggare i apporteringen, fast att apporten blivit neräcklad med grus och diverse.
Lika så är det med vittringspinnen. Konstaterar att han inte är lika känslig längre för hur det känns i munnen. Det är ju bra! =)

Tyvärr tycker jag att vi har tappat självförtroendet i vittringen. Jag får finurla på det och se vad vi kan hitta på för att få tillbaka vår fin fina vittring…
Ska köra lite inne på mattan ikväll och i morgon där vi ”backar bandet” sen får vi utvärdera igen.

Nu till jobbet, plikten kallar!